Emelie*

Jag vet inte, jag törs inte inte änsoppas förmycket innan vi  har pratat ut och kommit fram till hur vi ska ha det, men det verkar vara svårt att ta sej tid till det också... Då blir jag ju fundersam på om det äns är värt det? Jag menar det är väl det som borde vara viktigast nu? Jag vill iaf reda ut allting och veta hur det ska bli så fort som möjligt, jag mår ju inte direkt bra av att det är så här.
Och sen så vill jag bara säga till alla er som drog slutsatser redan igår om att det är slut mellan mej och Kim kan ta tillbaka sina misstankar, för vad jag vet så är det inte slut, jag vet bara inte hur det ska sluta... Men självklart vill jag mer än någonting annat att det ska bli bra igen, och för er som inte visste det, så har dom flesta, jag kan nästan säga alla förhållanden har sina stunder dom också, precis så som det är med allt annat.
Jag älskar Kim, hur mycket som helst. <3

Jobbintervju idag då, och jag hoppades nästan att jag inte skulle få jobbet, det kändes inte bra alls... Men självklart så får jag det, dom var ju desperat efter personal... Men som tur är så har jag kanske turen att få ett annat jobb som jag sökt idag, så jag håller tummarna och hoppas, för det krävs drastiska handlingar för att välja hur jag ska göra med den här situationen. ;D Haha. Nej riktigt så illa är det inte...

Imorgon är det dags för barnmorskan igen och jag vill verkligen inte gå dit ensam, det är ju en massa blod prover och annat läskigt som väntar... Och Kim verkar inte särskilt taggad till att följa med. :( Jaja, jag får väl ta mej i kragen och våga ta dom där proverna ändå. :P Direkt efter bär det av till jobbet, BOLAGET, efterlängtade ställe! Jag hade ju sån tur att jag iaf får jobba imorgon och på fredag där. :) Efter det så ska jag hem till Erica och fixa löshår på henne och sen ville hon att jag ska gå ut på krogen med henne, och det blir nog så också... :D Jag blev rätt taggad.

Igår så kände jag hur bebisen antigen hickade eller sparkade i magen, det var hur tufft som helst! :D Man kunde tillochmed känna om man la handen på magen. :) Äntligen börjar man känna av lite livstecken. ;D Man har ju vant sej vid att känna att det är någonting där inne som simmar omkring, så när man känner något så mycket starkare så blir man ju överlycklig. :) <3

Det känns bättre nu, hoppas bara att det håller i sej.

Nu ska jag hoppas på att Kim kan komma snart så att vi kan få en klarbild i det hela någon gång.
Så under tiden har jag annat för mej. Hej så länge.