Känslor...
Hur vet man vad det egentligen är man känner?
Det är en sak som jag jobbat mycket med hos min psykolog. Jag har svårt att veta vad det är jag känner, och svårt att hantera det. Jag blir ofta rädd när jag känner starka känslor och ibland slutar det i panikångest...
Hur förklarar man egentligen hur en känsla känns, kan du tex förklara hur du känner när du är rädd, ledsen eller glad? Det kan inte jag...
Just nu är mitt huvud fyllt.
Det är tusen olika känslor som snurrar i mitt huvud. Jag vet inte hur jag ska hantera det, eller vart jag ska göra av dom...
Jag har aldrig haft svårt för att gråta, snarare tvärt om. Men nu har det vart så mycket på sista tiden, allt med Kim, Pia och en massa annat. När Pia gick bort i torsdags, så var jag ledsen om vart annat, och resten av tiden vet jag inte vad jag kände... Men igår, då var jag arg, så jävla arg! Inte på något speciellt, bara ändå, varför? Många gör ju så, tar ut sorg genom ilska, men det har jag aldrig gjort, förrän igår. Vad är det som händer med mej? Vad ska jag göra? Jag känner mej så ensam, jag har aldrig känt mej mer övergiven. Och ändå har jag massa vänner, min familj och framför allt Leon, men det hjälper inte, jag känner mej ändå helt tom och övergiven...
Ge aldrig upp Emelie, hur svårt allt än känns. Jag vet att det är lätt att säga men svårare att göra. Men du har så mycket bra i ditt liv. Ge allt lite tid, stressa inte sönder dig för det mår varken du lr Leon bra av. Utan tillåt dig sj att bli arg utan att du just vet varför lr va ledsen. Du behöver få vara det för att kunna bli starkare. Jag vet att man kan känna sig väldigt tom ibland och det är väldigt jobbigt, men tror att ens huvud har gått på högvarv då med alla tankar så den behöver tömma sig för att det blir för mycket annars. Så att man kan fylla på med ny energi. När allt känns som svårast så kom ihåg att dina vänner och familj finns här för dig med en axel att luta dig emot, gråta ut hos lr nån att bara "bolla" tankar med. Håll inte inne med dina tankar för då kan det bli jobbigare, alltid bättre att prata med nån. Du är en bra tjej Emelie, du är en av dem starkaste som jag känner. Och du är jätte duktig med Leon, det skall du vara stolt över. Ta hand om er, mina tankar går till er ständigt.
Ge aldrig upp Emelie, hur svårt allt än känns. Jag vet att det är lätt att säga men svårare att göra. Men du har så mycket bra i ditt liv. Ge allt lite tid, stressa inte sönder dig för det mår varken du lr Leon bra av. Utan tillåt dig sj att bli arg utan att du just vet varför lr va ledsen. Du behöver få vara det för att kunna bli starkare. Jag vet att man kan känna sig väldigt tom ibland och det är väldigt jobbigt, men tror att ens huvud har gått på högvarv då med alla tankar så den behöver tömma sig för att det blir för mycket annars. Så att man kan fylla på med ny energi. När allt känns som svårast så kom ihåg att dina vänner och familj finns här för dig med en axel att luta dig emot, gråta ut hos lr nån att bara "bolla" tankar med. Håll inte inne med dina tankar för då kan det bli jobbigare, alltid bättre att prata med nån. Du är en bra tjej Emelie, du är en av dem starkaste som jag känner. Och du är jätte duktig med Leon, det skall du vara stolt över. Ta hand om er, mina tankar går till er ständigt.
när man misster någon går man igenom olika sorgeprocesser. Ena dagen är man lessen ena dagen arg och helt plötsligt är man glad. Det är som en berg och dalbana. Man går som i en glasbubbla, det är svårt för vänner och familj att komma igenom. Men tiden läker alla sår, men saknaden efter dem finns alltid.
Du är grym och framför allt jävligt stark! Att man bryter ihop ibland är bara naturligt. Du ska ha en stor eloge för att du klarar allt så bra som du gör.
