Emelie*

Panik... Jag har gråtit nu, och gör det fortfarande. Jag hatar att vara i den här situationen, jag hatar att ens behöva fundera på det här. Det är något som borde komma av sej självt, och något som borde vara en självklarhet inte bara för mej... Jag vill bara det bästa, mer kan jag inte göra. Eller kan jag det?