Älskade vän vad du kan skrämmas...

...Ängla vakt hade du med dej, det är jag säker på. Jag tror att det är någon slags förvarning att sänka farten. 3 Minuter i 12 (Precispåminuten), ringer Kim mej, och jag är inte riktigt hundra på vad han sa för jag blev så  chockad, men nånting om att; Förlåt, din bil! Då har han fått punka på r80 och smackat rätt in i räcket, och sen snurrat massor av varv (det finns spår precis efter nybo bron på r80 i valbo), som att jag bryr mej om bilen!? Okej att jag var kär i min bil men den går att ersättas men ingen skulle nångonsin kunna ersätta min älskade Kim. Iaf så väckte jag upp min mamma som fortfarande som pga att hon skulle jobba inatt... Vi sprang ut till hennes bil och stack iväg, Kim har klarat sej utan minsta lilla skråma, han hade lika gärna kunnat köra ihjäl sej men klarar sej så bra. Han hade en jaevla tur! <3 Det fortsatte med 2 timmar på akuten (jag fick åka med i ambulansen medans mamma stannade kvar och väntade på begare och så, så skulle hon komma in efter det), det var första gången jag åkte ambulans, men det var inte direkt uppskattat just då, en liten unge som satt med sin pappa i en bil vi åkte förbi skrattade och pekade på amulansen (förlitenförattförstå). Röntgen visade inte ett fel så då fick vi åka hem.

Jag känner mej nästan mer chockad idag, jag vet inte varför...

Jag var med Karro Wiklund och hennes vänner nån timme igår, jätte kul att tänka på nånting annat. Saknat Karro också! ;) <3

Nej hej hopp!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0