En jobbig dag...

...Och dessutom handskas jag med migrän, förmodligen hela kvällen.

Min telefon har dessutom gjort sitt, så räkna inte med att kunna kontakta mej i fortsättningen... Som det är nu kan jag knappt ringa eller skicka sms. Ibland kommer man inte fram om man ringer mej och ibland hakar den upp sej. Ljudet fungerar bara när det vill och ingenting är som det ska. Jag får starta om den ca 5 gånger i timmen och snart har jag gett upp hoppet om den helt!

 

 

Första advents middag hos farmor och farfar idag också... Kunde knappt äta, men det var ju trevligt att träffa släkten iaf. Vi kikade på "färden till blåkulla" och skrattade som idioter iaf. Dessutom roade söta Nelli oss en hel del också. Leon ville mest jaga hundarna, riva i allt han inte fick och gosa med "kaninen". Min älskade lilla gobit! ♥





Jag älskar dej! ♥


Min bästa vän...

Jag saknar dej så otroligt mycket idag...

Vem ska jag nu vända mej till när jag behöver prata av mej, behöver råd och få en förstående kram? Jag saknar dej Kim, jag saknar din närhet... Du fans alltid här för mej, och du lyssnade alltid på vad jag hade att säga. Du var inte bara min bästa vän, du var så mycket mer! ♥


Som jag kände för dej, har jag aldrig känt för någon annan...
Alltid i mitt hjärta!


Ett efterlängtat samtal...

Kims pappa ringde mej idag...

Jag ska dit på lördag och prata och planera lite. Det kändes så skönt att äntligen få höra något ifrån någon av Kims föräldrar!

 

Det känns jobbigt, men ändå skönt att ta steget att åka dit och träffa dom. Det är ju faktiskt Leons farfar, och jag har ju dessutom haft en väldigt bra relation till Ola, så det vore väl inte mer än rätt att prata igenom allt som vart...

Har inget annat att säga nu...


En dålig dag...

Idag är en sån där som man bara inte kan förstå...

En sån där dag då man inte accepterar att läget är som det är. Då man vägrar att tänka på annat och helst bara skulle vilja låsa in sej i lägenheten och stanna där...
 Men jag har ju Leon, och han måste få komma ut. Så dagens idag får först bli promenad, sen fortsatt plock här hemma. Jul ljusstakarna ska få flytta in hos mej idag tror jag. Helst skulle jag vilja byta gardiner också. Och den där hyllan, den skulle jag ha hämtat också... Vi får se vart det här slutar sen!



Begravningen borde ju närma sej nu, den brukar ju vara inom 14 dagar... Jag har inte hört någonting, vet varken vart eller när den är. Om det blir en öppen eller stängd begravning vet jag heller inte, och det är rätt irriterande! Leon borde få gå på sin pappas begravning, och jag vill också vara där, det är ju det sista avskedet man får...
 Kim som var min bästa vän, Leons pappa, och så mycket mer. Som jag känt för Kim har jag aldrig känt för någon annan, och vi har delat så många stunder, så många minnen och upplevt så mycket tillsammans, så varför ska det behöva sluta så här?











I love you so mutch I hate you!

 


Det går framåt...

Jag var på visning idag...

Det kändes skönt att se hur lugn och fin han var. Det såg precis ut som att han sov. Men det var otroligt jobbigt att lämna honom...

 

Men jag fick även höra några possitiva saker efter, som fick mej att känna lättnad!


Det går frammåt...

Det är inte lätt, men det går frmåt.

Nätterna är värst, mardrömmarna förföljer mej och Leon sover dåligt han också. Som tur är, är jag inte ensam, jag har ju Joel.

När jag är ensam eller inte har något för mej går hjärnan på högvarv, det går inte! Jag ät tvungen att ha fullspäckat chema hela tiden, annars bryter jag ihop...
Som tur är så är jag omringad av underbara vänner som finns här för mej. De livar upp stämningen och får mej att tänka på annat. Samtidigt som man inte ska blunda för sanningen, den otäcka verkligheten... Men vi pratar även minnen också, lyssnar på låtat och tittar på gamla kort. Det viktiga är att jag inte gör det ensam, utan att vi gör det tillsammans!

Och mina tjejer som såg till så att mamma var barnvakt i fredags, ordnade med mat och såg till att jag fick komma ut och skratta lite, vill jag ge ett stort tack! Det värmer så otroligt att se hur mycket ni verkligen bryr er och att ni ställer upp på mej nu... Jag är så otroligt tacksam! ♥

 

Och Joel har vart helt underbar nu, det måste vara riktigt svårt för honom, vad ska han säga och göra liksom?


Till minne av Kim.




http://www.youtube.com/watch?v=PKlnt57QUYk

Nyköping + stockholmsborna har gjort den här låten till Kim.


Så otoligt fin!

Du sitter mitt emot mig och jag ser på hela dig.
Du bär på ett bekymmer, vill du berätta det för mig?
Du säger att det finns ingen mening med nåt mer.
Livet här omkring oss känns så värdelöst numer.
Att det goda och det vackra nu är taget från vår värld.
Kamrat lyssna nu på mig, kamrat hör noga här

Vackert är landet som du bor i, vackert är barnet i din arm.
Vacker är flickan som jag älskar, hon håller hjärtat varmt.
Vackra är ängarna i solen och vårt norr i djupan snö.
Vacker är en sommarhimmel, svenskt hav med skärgårdsö.
Och vackert är kamratskap som fyller hjärtat mitt.
Vackra är glada barnaögon, svenska folket stolt och fritt

Jag kan så väl förstå att man ej orkar mer ibland.
Men det hänger på din vilja om du är stark för vårt land.
Även jag kan vara nere och inget glädja mig då.
Men då finns det ju kamrater och hoppet vänder åter så.
Och ser jag då i fjärran goda tecken och nytt hopp.
Lyftes jag då upp och livet känns så åter gott

Vackert är landet som vi bor i, vackert är barnet i din arm.
Vacker är flickan som jag älskar, hon håller hjärtat varmt.
Vackra är ängarna i solen och vårt norr i djupan snö.
Vacker är en sommarhimmel, svenskt hav med skärgårdsö.
Och vackert är kamratskap som fyller hjärtat mitt.
Vackra är glada barnaögon, svenska folket stolt och fritt

Så kära vän sluta gnälla, lyft blicken uppåt då.
Skratta åt dina små sorger, strunta i dem, låt dem gå.
Ännu finns det goda tecken och solen lyser oss uppå.
Och lycklig och tillfreds kommer du vidare att gå.
Helt enkelt ge upp, kamrat, det får du ej!.
För blott med hopp och vilja kan det goda resa sig

Vackert är landet som vi bor i, vackert är barnet i din arm.
Vacker är flickan som jag älskar, hon håller hjärtat varmt.
Vackra är ängarna i solen och vårt norr i djupan snö.
Vacker är en sommarhimmel, svenskt hav med skärgårdsö.
Och vackert är kamratskap som fyller hjärtat mitt.
Vackra är glada barnaögon, svenska folket stolt och fritt.
Och vackert är kamratskap som fyller hjärtat mitt.
Vackra är glada barnaögon, svenska folket stolt och fritt.


Vila i frid.


Många berörda.





Bilderna får tala för sej själva...


...


Så otroligt fint!

Idag har vart en jobbig dag.

När chocken släppte så rasade allt, en av mina värsta dagar!

Men det var fint, så otroligt fint! Mer kan jag int säga, jag finner inga ord...

Du är älskad och saknad.



Bilder kommer sen...


R.I.P





Jag är så arg!
Varför?
Det skulle inte ha slutat så här...


...

Vad fan händer? Varför?

Mina vänner...

...Är dom absolut bästa vännerna man kan ha!

Vad jag trivs med dom! Dom betyder så otoligt mycket, och ställer upp till 1000.

Vad hade man gjort utan vänner?


RSS 2.0