Emelie*

Kanske inte den bästa bilden men. ;D
Saknar dej Lavvis, längtar tills du kommer hem igen.
Vi ser inte helt friska ut!

Det är inte jag, jag vet inte vem det är...
Det är inte så jag tycker och det är verkligen inte så jag vill göra.
Om du ska straffa mej, gör det på engång, inte långsamt.
Jag tror att det kan vara all sorg och ilska som tar över, som om jag hade vart besatt.
Men jag vet inte, jag har ingen aning.
Men det var sista gången, sista gången föralltid.
Det förstör bara relationer, personligheter och tilllit.
Alla borde egentligen hålla sej borta från sånt där.
Det är farligt, riktigt, riktigt farligt!
Jag mår dåligt och ångrar mej, mer kan jag inte göra.
Men kom ihåg att älska mej mest när jag inte förtjänar det, för det är verkligen då jag behöver det som mest.

Personer har svikit och lämnat mej, inte trott mej och tryckt ner mej.
Vad har jag kvar!?
Det finns dom som fortfarande tror mej och litar på mej, det finns dom som fortfarande älskar mej.
Det är dom jag har kvar, det är dom jag lever för.
Utan er hade jag inte vart någonting, ingenting alls...
Men jag försöker, det är tungt, men jag moste lära mej att se frammåt, det som finns bakom mej ska stanna kvar där och istället bli minnen, fina minnen jag aldrig vill glömma.
Men hjälp mej med det, för jag klarar det inte ensam...
Upp och ner, ner  och upp.
Tack för att  ni finns, komihåg att jag går lätt sönder, jag klarar inte lika mycket.
Klaga inte på det, hjälp mej istället att bygga min mur tjockare och starkare, så kanske jag en dag blir lika stark som dej, och inte går sönder så lätt.
Jag är nog lagad ett antal gånger, men för varje gång jag faller och går sönder försvinner bitar, bitar som är svår att hitta, och många av dom kan jag bli tvungen att ersätta med någon annan bit, vissa bitar finns det inga ersättare för, dom hålen förblir tomma...
Så för varje gång blir jag svagare och svårare att laga, så var rädd om mej.
Jag är inte mer än van du är, jag är inte mer än ett lätt byte.